Hur protein tillverkas

Vad är ett protein?

Människan är uppbyggd av celler som bildar vävnader, organ och organsystem. Kroppens tillverkning av egna proteiner gör oss människor olika och unika. Nästan alla processer i kroppen styrs av proteiner. Till exempel kan proteinerna vara hormoner, enzymer eller byggnadsmaterial för kroppen. Proteiner ger oss människor olika utseende till exempel ögonfärg, pigment och hårfärg. Proteiner ger också egenskaper som till exempel temperament. Det finns olika sorters proteiner i kroppen. Beskrivningen (eller bruksanvisningen) för samtliga proteiner, gällande kroppens utseende och funktionerna i kroppens celler, finns i cellkärnans DNA.

Hur ett protein bildas utifrån informationen i DNA:

Bild: Pontus Wallstedt / UgglansNO

Protein är en beståndsdel i maten som är viktig att få i sig. Ett protein byggs upp av aminosyror. Det finns 20 olika sorters aminosyror. De flesta aminosyror kan kroppen själv tillverka men åtta stycken måste komma med kosten. När du äter bryts proteinerna i maten ner till aminosyror av matspjälkningssystemet. Dessa aminosyror förs ut i blodomloppet, tas upp av cellerna via cellmembranet och används till att tillverka kroppens eg

DNA-molekylens struktur

DNA-molekyler (och RNA-molekyler) existerar uppbyggda från nukleotider.

I DNA:

  • A(denin) + T(ymin)
  • C(ytosin) + G(uanin)

I RNA:

  • A(denin) + U(racil)
  • C(ytosin) + G(uanin

Nukleotidernas uppbyggnad.

Varje nukleotid består av ett sockerrest tillsammans med en påkopplad fosfatgrupp samt kvävebas.

Socker- + fosfatkedjan utgör DNA-molekylens (och RNA-molekylens) ryggrad

DNA-molekylen är dubbelsträngad. Socker- samt fosfatgrupperna utgör DNA-molekylens ryggrader och existerar vända utåt. Kvävebaserna liksom basparar tillsammans varandra existerar vända inåt.

DNA-molekylens packningsnivåer

Varje fängelse i din kropp innehåller cirka 2 meter DNA!

  • Inför varje celldelning: DNA-molekylen måste packas ordentligt!

DNA-molekylen lindas numeriskt värde varv kring särskilda proteiner som kallas histoner. 

Histonerna ordnas som "pärlor på ett tråd". dem tvinnas samt packas tätare.

Med hjälp från ytterligare stöttande proteiner kondenseras delningskromosomen (packas ihop) mot en X-liknande struktur.

  • Tripeptid: Tre aminosyror sammanfogade med peptidbindningar.
  • Oligopeptid: Fåtal aminosyror.
  • Polypeptid: Många aminosyror (= protein).

N-terminal och C-terminal

Den ena änden av en polypeptid kommer alltid att sluta i –NH2.

  • Denna ände kallas N-terminal eller aminoterminal.

Den andra änden av polypeptiden kommer alltid att sluta i –COOH.

  • Denna ände kallas C-terminal eller karboxyterminal.

Vanligtvis skriver man peptider med N-terminal till vänster och C-terminal till höger (från N- till C-terminal). När proteinet tillverkas i translationen, görs det också från N-terminal till C-terminal.

2. Sekundärstruktur

Peptidkedjan kan vridas och vändas fram och tillbaka. Man har identifierat ett antal olika typer av strukturer. De viktigaste är α-helix och β-platta.

α-helix 

Består av en peptidkedja som vrider sig runt sig själv och bildar en skruv (helix). 

β-platta

Peptider som ligger parallellt med varandra bildar plattor. Dessa kallas för β-plattor.

  • hur protein tillverkas