Vad är narrativ teori
Narratologi
Narratologi (efter latinetsnarratio, berättelse samt -logi, lära), även känt som "berättarteori", är ett litteraturvetenskaplig teori- och metodbildning för studiet av berättarkonsten (narrationen).
Historia
[redigera | redigera wikitext]Narratologin uppstod omkring beneath påverkan från den ryska formalismen, semiotiken och strukturalismen, med trion Tzvetan Todorov, Roland Barthes och Claude Bremond nära École Pratique des Hautes Études inom Paris. inom estetiskt hänseende fanns rötter i AristotelesPoetik och Retoriken, och detta kan tillsammans rätta ifrågasättas om narratologerna ansåg sig skapa enstaka ny teknik. Redan långnovell Jakobson samt Claude Lévi-Strauss hade studerat myternas undertext och struktur i enstaka dikt från Baudelaire.
Termen myntades inom Frankrike från Tzvetan Todorov i hans Grammaire ni Décaméron () och utvecklades av Gérard Genette inom hans Figures III (). I land kom Romanens formvärld () av Staffan Björck för att ha massiv betydelse till receptionen från narratologin.
Beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Det liksom var nytt med narratologin var studieobjekt: alla typer av texter, såväl skönlitteratur (berättelser, poesi, drama) vilket icke-fiktion (historiograf
Jakten på en narrativ metod: 4. Labov
I går fann jag äntligen boken Analyzing Narrative (De Fina & Georgakopoulou, ) i mitt postfack, och jag började naturligtvis genast att läsa. I det andra kapitlet, Narrative as text and structure, redogör de för William Labovs narrativa metod – den metod som till stora delar dominerar den narrativa forskningen, åtminstone inom samhällsvetenskaperna.
De påpekar att Labov reviderade sin metod i omgångar (Labov, , , ; Labov & Waletzky, ) och att den bygger på sammanhängande berättelser med en början, en mitt och en slut – till exempel de berättelser man får om man frågar någon om denne någon gång varit nära att dö (vilket var precis vad Labov gjorde).
Labovs teoretiska utgångspunkt är att berättelser återger verkliga händelser. Det berättelsen återger är alltså något verkligt, och berättelsens värld står därmed i ett referentiellt förhållande till den »verkliga« världen (De Fina & Georgakopoulou, , s 27). De berättelser Labov analyserar utgör därmed representationer (i ordets stränga betydelse) av något som verkligen hände – ett synsätt som naturligtvis är öppet mål för poststrukturalistisk kritik. Det behöver dock inte
Vad är narratologi?
Narratologi är läran om eller studiet av narrativer (berättelser). I studiet av narrativer tittar man på berättelsens uppbyggnad, nyckelkomponenter, hur berättelsen utförs och hur en berättelse inverkar på lyssnarens upplevelse.
I en snäv bemärkelse är narratologi en gren inom litteraturvetenskap. I en bred bemärkelse är det ett mångvetenskaligt fält som idag involverar företrädare för många vetenskaliga discipliner.
Narratologi bedrivs inom forskningsfält som litteraturvetenskap, språkvetenskap (lingvistik) kulturvetenskap, etnologi, sociologi, psykologi, kognitionsforskning, filmvetenskap, medie- och kommunikationsvetenskap, organisationsforskning, marknadsföring (företagsekonomi), dataspelsforskning och filosofi. Det finns ett släktskap med dramaturgi och storytelling.
Det är inte helt ovanligt att filmkritiker, litteraturkritiker och teaterrecensenter är insatta i narratologi.
3 May