Christoffer carlsson nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism
Vad vi inte vet om vldsbejakande extremism
Publicerad oktober,
Varför söker sig vissa människor till våldsbejakande extremism? Hur uppstår sådana miljöer och vad är det som gör att de upprätthålls? I veckan publicerades en rapport där 23 forskare beskriver kunskapsläget och pekar ut luckorna.
Det är Nationella samordnaren mot våldsbejakande extremism som har tagit initiativ till rapporten "Våldsbejakande extremism. En forskarantologi" (SOU ) som beskriver forskningsläget på området. Syftet är att lyfta fram de områden där mer forskning behövs för att det ska vara möjligt att bedriva ett effektivare arbete för att stärka samhällets förebyggande förmåga.
Här betonas bland annat att det finns ett behov av en nationell databas över ideologiskt och religiöst motiverade brott. En sådan databas skulle kunna användas för att identifiera och förstå organiseringen av miljöer som stödjer våldsbejakande extremism, hur individer hamnar där och hur deras karriär i miljöerna ser ut. Som exempel på områden där mer forskning behövs lyfts civilsamhällets roll och betydelse, samspelet mellan inomparlamentariska politiska rörelser och utomparlamentariska extremistiska rörelser, samspelet me
Referenser
Carlsson, C. (). Att lämna våldsbejakande extremism.
Forskningsrapport /1. Stockholm: Institutet för framtidsstudier. Dir. En nationell samordnare för att värna demokratin
mot våldsbejakande extremism. Kulturdepartmentet. Dir. Tilläggsdirektiv till den nationella samordnaren för
att värna demokratin mot våldsbejakande extremism (Ju ). Kulturdepartmentet. Dir. En översyn av den straffrättsliga terrorism-
lagstiftningen. Justitiedepartementet. Edling, C., & Rostami, A. (red.) (). Våldets sociala dimension:
Individ, relation, organisation. Lund: Studentlitteratur. Gustafsson, L. (). Våldsbejakande islamistisk extremism och
sociala medier. Stockholm: Försvarshögskolan. Justitiedepartementet. (). Våldsbejakande extremism i Sverige:
nuläge och tendenser. Ds Stockholm: Fritzes. Lööw, H., Gardell, M., & Dahlberg-Grundberg, M. ().
Den ensamme terroristen. Stockholm: Ordfront. Prop. / Ett särskilt straffansvar för resor i terrorism-
syfte. Justitiedepartementet. Prop. / Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad
brottslighet. Justitiedepartementet. Ranstorp, M., Gustafsson, L., & Hyllengren, P. (). Förebygg-
ande av våldsbejakande extre
Christoffer Carlsson (författare)
Christoffer Carlsson | |
Christoffer Carlsson på Bokmässan i götet | |
Född | 28 augusti (38år) Halmstad |
---|---|
Yrke | författare; docent i kriminologi vid Stockholms universitet |
Nationalitet | Svensk |
Språk | Svenska |
Verksam | |
Genrer | Facklitteratur, skönlitteratur |
Noterbara verk | Den osynlige mannen ifrån Salem; Järtecken; Brinn mig en sol |
Priser | Bästa svenska kriminalroman ; Bästa barn- samt ungdomsdeckare ; Bästa svenska kriminalroman |
Influenser | Per Olov Enquist; Kerstin Ekman; Thorsten Jonsson; Sjöwall/Wahlöö; Leif G.W. Persson; Jens Lapidus |
Christoffer Carlsson, född den 28 augusti i Halmstad, är ett svensk kriminolog och författare, mest känd för kriminalromanerna om Leo Junker () och Hallandsviten, som innefattar Järtecken (), Brinn mig en sol () samt Levande samt döda ().
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Christoffer Carlsson existerar född samt uppvuxen nära Toftasjön nära Marbäck drygt en mil utanför Halmstad. Han flyttade till huvudstaden för för att läsa kriminologi vid Stockholms universitet samt blev våren filosofie läkare i kriminologi.[1][2] Han existerar sedan verksam som lektor och vetenskapsman i krim