Storstrejk mot lagen om kollektivavtal och arbetsdomstol
Var talan bör väckas
Arbetsdomstolen som f&#;rsta och enda domstol
I vissa fall kan mål väckas direkt hos Arbetsdomstolen. Domstolen existerar då inledande och enda domstol.
För för att en konflikt på arbetsplats ska ett fåtal föras direkt till Arbetsdomstolen krävs likt huvudregel numeriskt värde saker.
- Talan måste väckas från en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation eller från en arbetsgivare som egen slutit kollektivavtal.
- Målet måste gälla
– tvist ifall kollektivavtal,
– tvist som avses i medbestämmandelagen ( föreningsrättskränkning eller tvist om förhandlingsskyldighet) eller
– ytterligare arbetstvist ( om uppsägning, lönefordran, diskriminering) mellan parter där parterna är bundna av kollektivavtal eller rör en arbetstagare som arbetar på enstaka arbetsplats var kollektivavtal gäller.
En enskild arbetstagare eller arbetsgivare (som ej själv slutit kollektivavtal) förmå alltså ej väcka mål direkt hos Arbetsdomstolen.
Diskrimineringsombudsmannen (DO) får inom vissa fall, i ämnen om diskriminering m.m. i enlighet med diskrimineringslagen, även väcka mål direkt inom Arbetsdomstolen. ett talan i enlighet med diskrimineringslagen får även inom vissa fall väckas från en förening som bör tillvarata sina medlemmars intressen och vilket inte existerar en
Vild strejk
En vild strejk eller spontan strejk eller olovlig strejk är den vanligaste formen av strejk, som skiljer sig från övriga strejker genom att den strider mot vid tillfället gällande regelverk kring fackliga stridsåtgärder.[1]
Definition
[redigera | redigera wikitext]Det finns olika varianter av vilda strejker, men sammanfattningsvis kan en gemensam definition vara att de på ett eller flera vis avviker från rådande regler för hur arbetsnedläggelser ska gå till. En variant är en strejk som organiseras av arbetare på golvet utan fackorganisationens godkännande. En annan är en strejk som inte varslas i enlighet med fackliga regler. Ytterligare en variant är en varslad strejk som medvetet sker i strid med fredsplikt av gällande kollektivavtal.[2] Under perioden var lokala spontana strejker en integrerad del i löneförhandlingarna.[1]
Juridisk definition
[redigera | redigera wikitext]Beroende på hur lagar, regler och traditioner för tillfället ser ut på den plats där den spontana - eller "vilda" - arbetsnedläggelsen sker, så kan den ur juridisk synpunkt vara olovlig vid en viss tidpunkt eller i ett visst land, men vid en annan tidpunkt eller i ett ann
Soppåkarna i Stockholm väntade utanför Arbetsdomstolen på domen i den aktuella konflikten med Reno Norden.
”Stiften I denna lag svära vi att aldrig lyda den!” Så löd orden när LO och svensk fackföreningsrörelse utlyste en dags politiskt storstrejk mot ”tukthuslagen”, det vill säga den lag som i våra dagar användes mot Stockholms sopåkare.
Det var som C G Ekmans frisinnade, det vill säga liberala, regering fick igenom lagen om kollektivavtal och arbetsdomstol i riksdagen. Alltså samme statsminister som hade regeringsansvaret vid militärens mord på de strejkande arbetarna i Ådalen
Efter ett tal präglat av hårda strejkstrider mot lönesänkningar, strejkbryteri och lockouter sökte arbetsgivare och borgerlighet vägar att med lagstiftning begränsa stridsrätten på arbetsmarknaden. Inspirationen om en särskild arbetslagstiftning med separat domstol kan bland annat ha kommit från Mussolinis Italien där ”korporativism” under sträng statlig arbetslagstiftning &#; plus öppen repression &#; fått bukt med strejkerna.
Genom den nya svenska lagstiftningen blev det olagligt att vidta stridsåtgärder, såväl strejk som lockout, så länge ett kollektivavtal var i kraft. Fredsplikten bl