Björnloka invasiv art
Invasiva växter
Bekämpa invasiva arter
Olika invasiva växter ska bekämpas på olika sätt. Det bästa är att läsa på för varje art på
Naturvårdsverkets hemsida om bekämpning av invasiva växter
Du kan alltid klippa ner växterna på försommaren när varje planta fått cirka 5 blad. Då har plantan förbrukat energin som lagrats i roten under vintern och då är den som svagast. Och klipp igen när plantorna fått 5 nya blad. På så sätt utarmas växten. Klipp och klipp och klipp
Gräva upp?
Det är bättre att inte gräva alls om du inte är säker på att det är rätt metod för växten. För en del växter kan det till och med förvärra situationen. Tänk också på att återvinningscentralerna inte tar emot jord som innehåller invasiva växter.
Förhindra att invasiva arter sprider sig från din trädgård
Om du ändå vill ha lupiner eller parksallat som prydnadsväxt i din trädgård, bör du se till att de inte sprider sig utanför trädgården. Det kan du göra genom att klippa av blommorna direkt efter blomningen innan de går i frö, förpacka dem väl och lämna på en återvinningscentral. Och slå regelbundet vid din fastighetsgräns så att inte växterna smiter iväg.
Inga invasiva växter i komposten!
Invasiva ar
Bekämpning av Björnloka
Björnlokan importerades mot Sverige till skönhetens skull. Numera betraktas den vilket ogräs samt är enstaka invasiv art. Den sprider sig många lätt samt innehåller en gift vilket kan ge svåra brännskador. Vi hjälper våra kunder med för att bekämpa lokan med hjälp av certifierade personal samt tydliga rutiner.
Två viktiga skäl att bekämpa:
Det ena existerar växtens farlighet. Växtsaften innehåller furokumariner vilket påverkar hudens känslighet på grund av solljus. angående man får växtsaft vid sig samt därefter vistas i solen så är kapabel brännblåsor uppstå. Speciellt utsatta är barn.
Det andra skälet är spridningen. Björnlokan äger importerats mot Sverige samt saknar därför naturliga fiender. Växten ställer inte stora krav vid jordmån samt sprider sig effektivt tillsammans frön. vid kort period kan den ta ovan stora arealer.
Har man fått växtsaft vid huden bör man undvika solljus, eftersom kombinationen förmå ge soleksem med vätskefyllda blåsor vilket kliar samt gör ont. Läkningen är kapabel ta en halvår samt man kunna få livslånga men. Ämnena kan även framkalla allergi. Vid bekämpningen måste man skydda hud samt ögon. Använd kläder från vattentätt material och gummihandskar. Tvätta genast bort eventuella stänk tillsammans vatten samt even
Jätteloka
Jätteloka (Heracleum mantegazzianum[1]), tidigare även kallad jättebjörnloka,[2] är en art i familjenflockblommiga växter. Den förekommer naturligt i Kaukasien i sydvästra Asien.
Jättelokan odlas ibland som prydnadsväxt och spreds som en sådan till Europa och Nordamerika. Numera är den förbjuden att hålla levande inom EU eftersom den klassas som en invasiv art.
Biologi
[redigera | redigera wikitext]Systematik och namn
[redigera | redigera wikitext]Jätteloka är en art, eller en samlingsbenämning för en grupp av närbesläktade och svårskiljbara arter (småarter). De kan skilja sig något till utseende och biotop. Jättelokor som förekommer i Sverige har vetenskapligt beskrivits som H. giganteum, H. laciniatum, H. pubescens och H. stevenii. Arten (mantegazzianum) är namngiven efter den italienske etnografen Paolo Mantegazza (–).[1]
Arten kan ibland förväxlas med snarlika, stora lokor. Detta inkluderar tromsöloka, hörsneloka, bredloka (ännu ej säkert känd från Sverige), björnloka. Den har lite större olikheter med strätta, kvanne, spenört, säfferot, odört, spansk körvel, piploka och stor bockrot.[3]