Fältspatporslin eller stengods

Fältspatporslin

Fältspatporslin, även kallat hårt porslin eller äkta porslin är ett hårt keramiskt ämne som ursprungligen tillverkades av en blandning av fältspat och kaolin och som bränns vid mycket hög temperatur. Fältspatsporslin tillverkades först i Kina på talet.

Historiskt sett kallades porslin tillverkat i Asien från dessa nyss nämnda råvaror för hårt porslin. Inte förrän blev tillverkningsmetoden känd i Europa då Ehrenfried Walter von Tschirnhaus upptäckte formeln och Johann Friedrich Böttger efter dennes död vidareutvecklade upptäckten till en tillverkningsbar produkt. Från år tillverkas sådant porslin i Meissen. Böttger försökte hålla formeln hemlig, men den spreds till andra tyska keramiktillverkare och vidare till andra europeiska tillverkare.

Numera används beteckningen om porslin tillverkat av blandningar av kaolin, fältspat och kvarts. Den blandning som fältspatsporslin bränns av består till hälften av lera (i synnerhet kaolin) och en fjärdedel fältspat och en fjärdedel kvarts.[1]

Idag skiljer man hårt och mjukt porslin framförallt genom bränningstemperaturen; hårt porslin bränns vid runt °C och mjukt porslin vid runt °C.[2][3]

Se även

[redig

Om porslin

Fotograf/bild: Discover Chinese Art

(mjukt porslin, hårt porslin, hushållsporslin, fältspatporslin, benporslin, vitroporslin, lergods, stengods, flintgods, ordinärt porslin, finfajans)

porcelaine

porcelaine

porcellana

Porzellan

porcelana

Porslin kan vara oglaserat eller glaserat och är mer eller mindre vitt, ofta svagt genom­skinligt, glasliknande. Porslin består av:

  • plastiskt råmaterial som kaolin (vit plastisk lera) och andra formbara leror,
  • flussmedel fältspat (mineralgrupp) som gör materialet tätt och
  • ballastmaterial kvarts (mineral SiO2) som ger stadga under bränning och hållfasthet.

Mjukt porslin är föregångaren till hårt fältspatporslin. Det är ett tätt keramiskt material som bränns vid en lägre temperatur än hårt porslin. En variant av mjukt porslin är frittporslinet (med alkalisk fritta som flussmedel), först tillverkat i Florens ungefär (Mediciporslinet). Hundra år senare utvecklades detta porslin i franska Saint-Cloud. Frittporslinet fick efter hand stor spridning bl.a. genom fabriken i Vincennes från (flyttad till Sèvres ) liksom i England genom fabriker i Chelsea och Bow. Omkring hade dock til

  • fältspatporslin eller stengods

    • Fältspat

    Fältspat är ett mineralgrupp från aluminiumsilikater tillsammans natrium, kalium eller kalcium. Ungefär 40&#;% av jordskorpan består från fältspat[1]. Fältspat ingår inom bland annat bergarternagranit samt gnejs.

    Det finns numeriskt värde typer från fältspat: kalifältspat och plagioklas. Kalifältspat, KAlSi3O8, är ofta ljust röd-brun eller skarlakansröd men kunna även äga andra ljusa färger[2] medan plagioklas existerar grå, ljus eller inom vissa fall en aning beige. Plagioklas är enstaka fast svar av albit, NaAlSi3O8 samt anortit CaAl2Si2O8.[3]Tvillingbildning är vanlig i plagioklas och kunna ibland ses med blotta ögat. Albit smälter nära °C samt anortit smälter vid °C.[4] De fältspatblandningar som förekommer i handeln smälter vanligtvis vid °C. [5]

    På talet hade man gruvor tillsammans med fältspatsbrytning bland annat inom Stockholms ögrupp, något likt nämns inom romanen Hemsöborna. Ett modell är Ytterby gruva inom Vaxholms samhälle som Rörstrands Porslinsfabrik länge ägde, samt där flera grundämnen (särskilt sällsynta jordartsmetaller) har upptäckts.

    Inom den keramiska industrin används ofta kvarts samt fältspat likt råvara inom exempelvis glasyrer och porslinsmassor. Förr bröts dessa ofta i pegmatiter men ibland kunde