Familj fjärilar

Visste du att det finns ungefär 24 kända arter av fjärilar och hela olika typer av nattfjärilar? Dessa fascinerande insekter tillhör ordningen Lepidoptera och är kända för sina färgglada vingar och ofta unika sugande mundelar, som nästan alltid är formade som en hoprullad snabel. Vissa primitiva fjärilar använder istället käkar, och i vissa arter, som vissa honor, saknas till och med vingar helt.

Fjärilar är inte bara sommarens färgglada flygare – de är komplexa och mångsidiga varelser med en hel del hemligheter. Har du någon gång undrat vad som verkligen döljer sig bakom deras vackra yta? Här är tio fantastiska fakta som kommer att förvåna dig och kanske ge dig något att imponera på dina vänner med nästa gång ni pratar om naturens underverk!

Fjärilar kan se ultraviolett ljus…

Fjärilar har ett mycket sofistikerat synsystem med ögon som är uppbyggda av tusentals små enheter kallade ommatidier. Varje ommatidium fungerar som en egen liten lins och tillsammans ger de fjärilen ett brett synfält och förmågan att se detaljer och mönster som är osynliga för det mänskliga ögat. De flesta fjärilar har mellan 6 och 12 ommatidier i sina ögon, vilket ger dem en

Fjärilar

Uppslagsordet ”Fjäril” leder hit. För simsättet, se Fjärilsim.

Fjärilar (Lepidoptera) existerar en ordning bland insekterna. Till ordningen räknas varenda insekter tillsammans med två par vingar, mer eller mindre täckta från små således kallade vingfjäll. Nästan varenda arter besitter också sugande mundelar, ofta i form eller gestalt av ett hoprullad snabel. Vissa primitiva fjärilar äger käkar. Utöver de tillsammans vingar, finns några arter där åtminstone honan saknar vingar. Världens största insektsart till vingbredden är nattflyetThysania agrippina. Världens största insektsart till vingytan är herkulesspinnaren (Coscinocera hercules).[1]

Det vetenskapliga namnet är bildat av dem gammalgrekiska orden lepis (fjäll) och pteron (vinge).[2]

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Fjärilar har enstaka smal lekamen, breda vingar, långa antenner och stora ögon. Små arter äger en vingspann av 4&#;mm och hos de största arterna existerar vingspannen &#;mm.[3]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

På bas av detta mycket stora antalet arter är även antalet olika strategier till överlevnad stort. Gemensamt till alla fjärilar är för att de föds från vanligtvis för fortplantning hos djur. Äggen befruktas i samband med för att de läggs och tar allt ifrån någ




  • Micropterigidae - käkmalar (käkfjärilar)

     
    Mycket små fjärilar som har fungerande käkar men ingen sugsnabel. På bilden ses den pigga, 5 millimeter korta, barrskogskäkmalen (tidigare: barrskogskäkfjärilen) - Micropterix aureatella - förse sig med pollen från ett hundkäx.
     

     
     
  • Eriocraniidae - purpurmalar
      PraktpurpurmalEriocrania sparrmannella

     
  • Hepialidae - rotfjärilar

     
    Korta antenner hör till det som karakteriserar denna familj med 7 arter i Sverige.

     
    Den drygt centimeterlånge hannen av arten dvärgrotfjäril (liten rotfjäril) - Phymatopus (Hepialus) hecta - ståtar med förtjockade och ananasdoftande (!) lår.
    Hannens framvingar är roströda med två rader vita, svartkantade fläckar.
    Under parningen hänger de sammankopplade i vegetationen.

     
  • Opostegidae - ögonlocksmalar (ögonlockmalar)

     
  • Nepticulidae - dvärgmalar

     
  • Heliozelidae - bladhålmalar

     
  • Adelidae - antennmalar

     
  • Incurvariidae - bladskärarmalar (bred
  • familj fjärilar