Ett eller två barn familjeliv
mellan 1 o 2
det tar längre tid när man ska gå ut (speciellt på vintern)
det är två som gnäller när man lagar mat istället för en
Ekonomiskt tycker jag det inte gör så mycket. Kläder finns ju rean - leksaker oxå. Iofs har vi köpt syskonvagn, det är ju inte gratis
Sömnen funkar bra hos oss, men som sagt
TID är det man ständigt vill ha mer av.
Chocken tycker jag inte blev alls, eftersom en nyfödd inte kräver så mycket, det blev värre när den lilla blev större.
Tror på störst skillnad mellan nr 1 och 2
Sömnen är väl inte så
Tio skillnader mellan att ha ett och två barn
1. Förlossningen
Första barnet: ”Vilken pärs! Så många timmars kämpande, jag höll på att svimma. Kan man få en rullstol att åka hem i? Jag kommer aldrig mer att kunna gå normalt. Detta vill jag aldrig göra om!”
Andra barnet: ”Skönt att det bara tog några få timmar mellan första värken och det att vi lämnade BB. Varför gnällde jag så sist?”
2. Synen på första barnet
Första barnet: ”Åh, min lilla bebis. Du kommer alltid att vara min lilla skatt. Du är ju så liten!”
Andra barnet: ”Men oj! När blev storasyster såhär stor? Innan lillebror kom var ju hon så liten. Vad hände?”
3. Säkerhet
Första barnet: ”Herregud jag tappade en pärla på golvet! Har krypit runt med en ficklampa och letat i två timmar nu, men kan inte hitta den. Panik!”
Andra barnet: ”Vad har du där i munnen? En pärla! Ojdå, smakar det gott? Var kan du ha hittat den?”
4. Bilder
Första barnet: Kameran är alltid redo och fotoalbumet i mobilen består bara av en sak, bilder på din lilla älskling.
Andra barnet: När du ska visa en bild på familjens minsting får du scrolla en bra stund innan du till slut hittar någon halvsuddig bild som får duga. ”Det är
Ett alternativt två unge
Jag besitter längtat efter ett bror/syster till vår son mot och från i flera år, min sambo besitter inte varit lika sugen.
Nu besitter han sagt att han också önskar, och jag blev först superglad dock nu efter ett tag har jag lite panik.
Det känns precis såsom att detta var tryggt att längta när sambon inte ville - idag blev detta verkligt samt jag ser alla ?nackdelar? med för att börja om.
Vår son börjar liksom bli mer självgående, vi besitter ett trivsamt och rätt enkelt familjeliv. Vi bor i stan och är ofta på museer, cafeer och restauranger och detta känns såsom att oss sätter allt det på spel tillsammans med ett andra barn.
Jag är så förvirrad för jag besitter verkligen längtat så för att det gjort ont samt sörjt för att sambon ej vetat ifall han ens vill äga fler små människor, sen när han väl är redo känner jag bara oro..