Hälsa genom tiderna ärkebiskopar äta
Människors kost genom evolutionen – vad åt vi på stenåldern och vad är vi anpassade till att äta?
Det är få världar som är så splittrade som dietvärlden. Du har människor med fina titlar som påstår sig hänvisa till vetenskap och evolutionen som i mångt och mycket ger rakt motsatta budskap. Det är en intressant värld där de hela tiden försöker ge skenet av att de hela tiden berättar om ”det allra senaste inom forskningen” men i själva verket så hoppar de mest bara från ett obevisat påstående till ett annat.
Det här blir uppenbart när du har följt världen en längre tid då samma personer som för år sedan påstod att det som de då sa var välbevisad fakta nu står och säger andra saker med samma självklarhet trots att de två budskapen inte hänger ihop.
Det här hoppandet är på inget sätt isolerat till vissa större dietboksförfattare utan historiskt har du kunnat få höra den här typen av påståenden från väldigt många håll. Även från seriösa forskare som dragit för stora slutsatser från svagare studieupplägg. Exempel på det här är råd som gäller frukostens betydelse, antalet måltider du bör äta varje dag, faror med fett rent allmänt och så vidare.
En trend som jag däremot tycker mig
Myndigheternas råd om vad vi ska äta eller inte äta har varierat genom tiderna beroende på både kunskapsläget och syftet med råden.
Forskare, myndigheter och industri har historiskt sett ofta samarbetat kring budskapen om kost, ibland kanske med olika agenda.
Ekonomisk kosthållning på talet
När man började föra befolkningsstatistik på talet såg myndigheterna hur folks kosthållning var och ville påverka den av främst ekonomiska skäl. Svamp borde plockas eftersom det är billig mat, och kaffe ansågs omoraliskt eftersom importvaror förde ut pengar ur landet. Detta struntade folk i.
Starka arbetare viktigt på talet
På talet började kemister och medicinare intressera sig för sambandet mellan hälsa, mat och näringsämnen och göra mer systematiska undersökningar. Proteinet var särskilt intressant och det rekommenderades att alla skulle äta kött för att få styrka. Under industrialismens framväxt var det nämligen viktigt att ha starka arbetare.
Näringsämnen och hälsa på talet
Efter första världskriget tog forskningen fart. Man identifierade vitaminerna, vilka mineralämnen som är nödvändiga för oss samt aminosyror och skillnader i proteinkvalitet. Patienter med bristsjukdomar st
Mammas &#; pappas bloggar:
Vid sekelskiftet var medellivslängden i landet cirka 50 år. vid den tiden var detta dock stora skillnader inom livslängd, beroende på vilket arbete man hade. Präster levde allra längst samt kunde bli 60 plus redan vid talet, medan gruvarbetaren samt smeden kunde skatta sig lycklig angående han fick uppleva sin årsdag.
Sedan dess har många hänt samt idag existerar medellivslängden 81,6 år på grund av män samt 84,9 tid för kvinnor. Men detta är ännu stora skillnader i livslängd mellan olika yrkesgrupper.
Många föll ifrån redan i årsåldern
I slutet från talet plats medellivslängden till män 34 år samt 37 tid för kvinnor i land. Hundra kalenderår senare levde svenskar samt norrmän längst bort i Europa, hela 50 år. dock den beräknade livslängden skiljde sig väldigt mycket åt inom olika yrkesgrupper. tid skrev tidningen Aftonbladet: ”De rikas medellivslängd ligger antagligen, ja säkert, över samt de fattigas under 45 år. Huru mycket är kapabel ej sägas med bestämdhet, men sannolikt är detta omkring 10 år, vadan alltså arbetarbefolkningens medellivslängd ännu idag uppgår till 35 år, alternativt samma siffra, som till över hundra år sedan betecknade bota befolkningens livslängd”.
Långlivade präster
År medd